Byggnation på landsbygden – debattartikel

/, Varberg/Byggnation på landsbygden – debattartikel

Byggnation på landsbygden – debattartikel

Vad är landsbygd egentligen och var behöver det byggas?

stefan2010-512(Har lämnat in denna till HN – vi får se när den kommer in)

Debatten om bristen på byggnation på landsbygden i HN är jättebra. Debattörerna verkar ha olika definition på vad landsbygd är. Det räcker inte att tänka att allt utanför stan är landsbygd. Vi måste vara mycket mer nyanserade för att se vad som händer. Själv vill jag dela in i 4 kategorier: stadsområdet med Trönninge och Läjet, serviceorterna, mindre samhällen/ kyrkbyar och ”ren landsbygd” utanför tätbebyggda områden.

Alla vet att stadsområdet växer mycket men vad färre vet är att även den ”rena landsbygden” växer. 2015 har vi i byggnadsnämnden gett bygglov och förhandsbesked för c:a 65 enstaka villor utanför planlagt område. I serviceorterna är det mera blandat: mest har det på senare år byggts i Tvååker, även i Veddige och Bua/Väröbacka har det byggts en del men för lite, medan det har hänt lite i Rolfstorp/Skällinge och Kungsäter. I Kungsäter är dock några lägenheter på gång tack vare Centerpartiets initiativ med dubbel markanvisning.

Det största problemet är mindre tätorter, kyrkbyar och ett par serviceorter. Där saknas både attraktiva villatomter och lägenheter som kan sätta fart på den lokala flyttkedjan. Sådan byggnation kräver oftast detaljplan och vi har få ansökningar om s.k. planbesked på dessa orter. Någon har då föreslagit att Byggnadsnämnden ska ta fram detaljplaner själva utan att ha en exploatör som tänker bygga och det är tveksamt. Vi gör inte detaljplaner för nyexploatering på eget initiativ, normalt får vi en ansökan om planbesked eller ibland ett uppdrag av kommunstyrelsen. Planer blir också snabbt gamla när man inte bygger genast.

Däremot måste frågan om nya kommunala tomter på mindre orterna väckas. En attraktiv tomt idag är inte samma sak som på 70/80-talet när man la rutnät ute på en åker och finansierade husen med statliga lån. Idag kräver den som ska satsa stora egna pengar i ett bygge på en mindre ort någonting extra. Därför måste kommunen ta fram nya attraktiva ”naturtomter” med VA, bredbandsfiber osv även om det finns några gamla tomter kvar som aldrig sålts.

Det andra akuta behovet på småorterna är lägenheter som gör att ex vis äldre kan lämna sitt hus eller ungdomar bo kvar i bygden. På 80-talet byggdes det på många småorter någon rad med marklägenheter, något sådant behövs igen. Ofta är det mindre lokala byggmästare som tillsammans med byalag och liknande har bäst möjlighet att bedöma den lokala marknaden. Sedan borde också det kommunala bostadsbolaget finnas även på mindre orter, något jag försökt få till i flera motioner genom åren utan att lyckas.

I vissa fall där inte konflikterna är för stora kan man bygga mindre flerfamiljshus direkt med bygglov utan att gå via en detaljplan. Under 2015 har vi kunnat göra detta på ett par ställen i Värö och Tvååker. Tyvärr gick det inte i det exempel i Gödestad som HN beskrev i lördags.

I förslaget till fördjupad översiktsplan för norra kustområdet som just nu tas fram finns det också oroande formuleringar om begränsningar i byggnation utanför planlagt område. Skulle dom bestämmelserna gå igenom och bli mall för översynen av resten av kommunen skulle vi som jag bedömer det också haft svårt att ge lov till en stor del av dom 65 villor på ”ren landsbygd” jag skriver om i början.

Stefan Stenberg (c)
Ordf. Byggnadsnämnden Varberg

By | 2016-01-28T09:53:44+00:00 januari 28th, 2016|Byggnadsnämnden, Varberg|0 Comments

About the Author:

Jag heter Stefan Stenberg, är 61 år och kommer från Stråvalla.
Är ordförande i Byggnadsnämnden i Varberg sedan valet 1998 – det roligaste uppdrag man kan ha som politiker.
Är dessutom med i styrelserna i DINA Försäkringar och Räddningstjänst Väst.

Kommentera gärna (modereras och visas därför inte genast)