Varför nämner inte Kulturmiljö Halland sin egen rapport om Heijlska villan

/, Varberg/Varför nämner inte Kulturmiljö Halland sin egen rapport om Heijlska villan

Varför nämner inte Kulturmiljö Halland sin egen rapport om Heijlska villan

cropped-stefan2010-512.jpgHar skickat in det här debattsvaret till HN:s insändarsida idag – vi får se när den kommer in:

Varför nämner inte Kulturmiljö Halland sin egen rapport?

Sitter och läser Kulturmiljö Hallands långa debattartikel om Heijlska villan i fredagens tidning och ser med stigande förvåning att man ingenstans nämner den rapport man själv lämnat till både kommunen och byggherren om huset och dess skick 2015. Att HN heller inte nämnt den här rapporten är mindre förvånande med tanke på den tydliga vinkling man haft av ärendet från början.

För läsarna kan det vara viktigt att veta att Britt-Marie Lennartsson från Kulturmiljö Halland fullgjorde den stora delen av sitt uppdrag genom att gå igenom huset, skicket och vad som behöver göras innan hon som media så välvilligt redovisat klev av. Det är denna rapport som legat till underlag för kommunens behandling av ärendet.

Här följer tre långa ordagranna citat av hela stycken från rapporten så kan läsarna bedöma själva:

Skadebild

”Fasaden, vilken till stora delar bytts på 1990-talet, hade omfattande rötskador. När fasaden började tas ned under aktuell renovering visade det sig att även stommen var rötskadad, både i syllar och plankstomme. Fönstren, vilka renoverats och delvis nytillverkats på 1990-talet, var också i dåligt skick. Då byggnaden ligger vid en av stadens infartsvägar, är trafiken utanför omfattande och bidrar till en bullrig inomhusmiljö. Byggnaden är helt oisolerad.  Interiört hade stora förändringar gjorts, både beträffande ytskikt, men även i rumsindelningen. Bl a hade bärande väggar tagits bort eller kapats på olämpliga sätt. Detta, samt även rötskadorna, hade gjort att stommens bärkraft försämrats. Grunden hade sättningsskador.”

Antikvarisk kommentar

”Med tanke på byggnadens höga kulturhistoriska värden hade det rent antikvariskt och kulturhistoriskt varit att föredra ett så fullständigt bevarande som möjligt. Pga av skicket och skador, samt förändrade yttre förutsättningar för byggnaden sedan tillkomsttiden (trafik, klimat, dagens krav på standard etc) innebär det dock att stora delar av byggnaden måste bytas.”

”I detta fall är bedömningen att husets arkitektur och exteriöra utseende är det viktigaste att bevara. Så mycket som möjligt av det befintliga materialet bör bevaras, men främst är det alla detaljer, se avsnitt om kulturhistoriskt värde, vilka bör bevaras/återskapas. Alla förändringar och avsteg från detta bör göras med stor respekt till arkitekturen. Originalritningarna bör utgöra utgångspunkten. Även metoder och material bör bevaras/återskapas såsom trä, sten och linoljefärg. De mest betydande avstegen i projektet är att stommen byts till stora delar och byggnaden förses med isolering för bättre ljud- och inomhusklimat. Exteriören förändras till vissa detaljer och för att förbättra tillgängligheten i byggnaden. Interiört sker stora förändringar, vilket dock redan skett tidigare i byggnadens historia.”

Många tror fortfarande att det är kommunens inspektörer som genom ständiga kontroller ska ha fullständig koll på ett bygge trots att det är länge sedan lagstiftningen ändrades. Idag är det byggherren som tillsammans med sin kontrollansvarige har ansvaret för att givna bygglov följs. Det är alldeles tydligt enligt rapporten från Kulturmiljö Halland att det i det här fallet framför allt handlar om att återskapa exteriören på huset och precis som jag sagt i alla tidigare intervjuer i ärendet kan kommunen rimligen inte bedöma om det gjorts avsteg från detta innan hopsättandet av huset kommit så pass långt att vi kan se hur exteriören blir.

Kulturmiljö Halland har åsikter om kommunens hantering vilket verkar lite desperat med tanke på deras egen rapport. För min del blir frågan istället om vi inte måste se oss om efter en annan konsult att ta hjälp av när vi i fortsättningen ska hantera renoveringar av gamla känsliga hus, en konsult som står för sina egna rapporter även när det pågår ett mediadrev.

Stefan Stenberg (c )

Ordförande Byggnadsnämnden

By | 2016-10-21T12:51:53+00:00 oktober 21st, 2016|Byggnadsnämnden, Varberg|0 Comments

About the Author:

Jag heter Stefan Stenberg, är 61 år och kommer från Stråvalla.
Är ordförande i Byggnadsnämnden i Varberg sedan valet 1998 – det roligaste uppdrag man kan ha som politiker.
Är dessutom med i styrelserna i DINA Försäkringar och Räddningstjänst Väst.

Kommentera gärna (modereras och visas därför inte genast)