Vi är inte längre någon småstad

//Vi är inte längre någon småstad

Vi är inte längre någon småstad

Den här debattartikeln var införd i dagens HN:

2407641096I den artikelserie HN haft om förtätning i Varberg har det ofta framskymtat att kommuninnevånarna vill behålla ”småstaden” medan politikerna vill bygga en ”storstad”. För min del handlar det inte alls om detta utan i stället om att inse att Varberg, oavsett vad vi tycker om det, inte längre är en småstad.

Storleksmässigt är det numera bara cirka 35 kommuner som är större än Varberg, medan det finns 255 som är mindre. Ser vi på ökningstakten blir det ännu tydligare. Bland jämförbara kommuner är det bara ett antal kranskommuner till Stockholm, universitetsstaden Växjö och vår granne Kungsbacka som växer lika snabbt som vi.

Vi bor alltså numera i en attraktiv medelstor kommun med stor inflyttning. Detta måste få konsekvenser för vårt sätt att planera och bygga bostäder. Bostadskön är lång och kan bara kortas genom nyproduktion. Men behovet är inte statiskt och det blir därför nästan omöjligt att ”bygga fatt kön”. För inflyttningen gör att ”mållinjen” hela tiden flyttas framåt.

Vad kan vi då göra? För mig som (C) är det naturligt att fundera över om vi inte som en dellösning kan stimulera boende i hela kommunen. Det handlar inte bara om bostäder utan också om att kunna erbjuda tillgång till jobb, bra service och fungerande kommunikationer i hela kommunen.

På många mindre orter är tillgången till attraktiva lägenheter en viktig nyckel, inte minst för att få igång lokala flyttkedjor som frigör villor för t ex barnfamiljer. Här har det kommunala bostadsbolaget en viktig roll och jag har vid flera tillfällen lagt förslag som skulle tvinga dem att bygga mer utanför stan, bl a genom att strama upp ägardirektiven och dela bolaget i två, varav det ena bara fick bygga utanför stan. Inget av dessa förslag gick naturligtvis igenom!

Ett annat förslag vi drivit, nu på väg att genomföras, är en översyn av ett antal fritidshusplaner. Detta handlar om att öka byggrätterna så att folk har lättare att helårsbo där. I dag permanentas cirka 75 fritidshus per år, kan vi öka den takten innebär också detta en avlastning för stan.

Även med sådana åtgärder kommer dock det huvudsakliga trycket att vara på stadsområdet. Om vi inte vill att det ska växa i allt glesare årsringar ut på åkermarken måste vi se till att utnyttja marken bättre än hittills. Detta innebär att bygga tätare och högre när vi bygger på ny mark men fortfarande ha tillräckligt med grönytor och natur.

För att minska bilberoendet måste vi också planera ett samhälle som bättre kan utnyttja kollektiva transporter. Då är det också bra att inte städerna är allt för utspridda.

I det befintliga bostadsbeståndet handlar det på motsvarande sätt om förtätning, inte överallt och till varje pris men där det är lämpligt. Detta får prövas från fall till fall och då får vi väga behovet av flera bostäder och tankegångarna i kommunens översiktplan mot exempelvis bevarandevärden för enskilda hus eller hela miljöer. Till hjälp har vi ett par inventeringar vi gjort på senare år, dels över centrum och dels över hela stadens kulturmiljöer.

Om jag lärt mig något efter alla år i byggnadsnämnden så är det att vi tyvärr aldrig kan tillfredsställa alla. Styrkan är då att lagstiftningen säger att vi ska höra berörda före beslut och att det går att överklaga innehållet i beslutet och inte bara av formella skäl. Detta är faktiskt ganska ovanligt i kommunal verksamhet och jag tror det är oerhört viktigt att vi vårdar denna rättighet, även om det innebär att en del ärenden på det sättet kan fördröjas.

Stefan Stenberg (C), ordförande, byggnadsnämnden, Varberg

Länk till debattartikeln

By | 2013-12-11T11:17:43+00:00 december 11th, 2013|Varberg|1 Comment

About the Author:

Jag heter Stefan Stenberg, är 61 år och kommer från Stråvalla.
Är ordförande i Byggnadsnämnden i Varberg sedan valet 1998 – det roligaste uppdrag man kan ha som politiker.
Är dessutom med i styrelserna i DINA Försäkringar och Räddningstjänst Väst.

One Comment

  1. Sten Bock 17 december, 2013 at 20:32

    Tack för en trevlig och fint skriven artikel. Det var rent nöje att läsa. Jag skriver följande rader för Varbergs Visionära Sällskap. En gemenskap som för fram idéer och visioner kring hur staden kan komma att se ut i framtiden och på vilket sätt vi kan erbjuda livskvalitet, kreativ miljö för medborgarna och hållbart samhälle för kommande generationer. Den ofta negativa debatten om stadens framtidsplaner, motståndet till expansion och förändring vill vi lyfta ifrån särintressets träsk till allmännas bästa. Vi vill bidra med följande förslag och idéer i det fortsatta arbetet med vision västkustens kreativa mittpunkt.

    Monarkleden, en cykelled på spåret.
    Varberg är en snabbt växande stad. Det vi upplever idag under sommarhalvåret ger oss en bild av hur det kommer att se ut året om i nära framtid. Dubbelt så många boende som sommargäster ska ta sig fram på ett redan begränsat och ansträngt sätt. Det i framtiden överblivna järnvägspåret mellan Engelska parken (centrum) och Jonstaka (Coop Forum) kan användas till att stärka stadens infrastruktur utan nämnvärda kostnader. En cykelled på spårsträckningen generar stora vinster och förmåner när tillgängligheten till centrum från stadens södra delar ökar. Pendlare, barnfamiljer, sommargäster och gamla slipper den långa krävande backen upp för Apelvikshöjd och tar sig istället längs havet på plan mark. Genom att omvandla den i framtiden överblivna spårsträckningen till en cykelled uppnås flera andra positiva effekter. Försumbar kostnad och underhåll uppfyller framtidssäkra och miljövänliga mål. Strandpromenadens flanörer slipper cykeltrafik när cyklisterna kan välja en snabb direktförbindelse. Monarkleden blir en del av Kattegattleden, en bilfri cykelled mellan Helsingborg och Göteborg och därför också intressant i ett regionalt perspektiv. Monarkleden blir en upplevelse i sig, en turistattraktion och dessutom bra för folkhälsan.

    Citytunneln Varberg, en trafikled under centrum.
    Vi som har suttit i bilkö på Västra Vallgatan och hängt på kopplingen kan föreställa oss hur det kommer att bli i centrum i en nära framtid. Varberg växer snabbt och inte blir staden mindre attraktiv för sommargäster i framtiden. Så som det ser ut under sommarhalvåret kommer det att se ut året om. Dubbelt så många boende och sommargäster ska ta sig genom centrum på samma sätt som idag. Hade vi vingar kunde vi flyga, men för oss som är kvar på jorden finns ett annat sätt. Biltrafiken på Birger Svensons väg leds genom en tunnel under jord, under centrum och upp igen på Almers väg. I anslutning till biltunneln finns underjordiska parkeringsgarage i flera plan som är öppna för alla bilburna, pendlare, turister och boende. Järnvägsstationen når vi naturligtvis direkt på rullband och vi tar hissar upp till gatunivå på flera ställen. Västra Vallgatan, som nu är fri från biltrafik, är delvis överbyggd gågata och exotisk parkmiljö där restauranger och affärer avlöser varandra. Från torget rinner en bäck genom, Brunnsparken, Engelska parken och ner till Societetsparken. På vägen leds vattnet genom flera fontäner, lekskulpturer och plaskdammar till barnens stora glädje. I stället för att sitta i bilkö på Västra Vallgatan sitter vi under träden på en uteservering med en kall dryck och ler.

    Varbergs Vattenvärld.
    Bad och spakulturen har en lång tradition i Varberg och är idag ett av stadens kända signum. Med sitt fantastiska läge vid havet, har spaverksamheten och närheten till havsbaden utvecklat staden till Sveriges badort nummer två. Sol och badnäringen kommer att stärka sin potential i framtiden och öka stadens attraktionskraft ytterligare. Anlagt i det gamla stenbrottet innanför Simstadion omgärdat av Rantzauklippan öppnar Varbergs Vattenvärld. Vattenfall och vattenrutschkanor längs klippväggarna. Klätterväggar, hoppbassäng, vågbassäng och för de minsta, sjöhästarnas pool och Hajarnas grotta. Spännande belysning och tempererat vatten för ännu längre säsong. Anläggningen är naturligtvis utformad så att personer med rörelsenedsättning har full tillgång till attraktioner och behandlingar. Här finns simskola, vattengympa, rehabiliteringsbassäng och vi kan besöka företag med verksamhetsprofil inom hälsa, motion, livsglädje och skönhet. Restaurang med relaxavdelning och soldäck där vi kan ha koll på ungarna. Varbergs Vattenvärld kommer att ge oss förstaplatsen på sommarens besökslista som västkustens häftigaste äventyrsbad.

    Varbergs Universitetsstad.
    Kajer och hamnområden blir framtida stadsdelar för internationell forskning och utbildning. Undervisningslokaler, konferenssalar och skolbyggnader varvas med företag och verksamhet som är i uppbyggnadsskede, går okända stigar och bryter ny mark. På andra sidan järnvägen ligger Caprinus Designpark. Nytt kvarter på det gamla fabriksområdet som öppnas för kreativ verksamhet, experimenterande och forskning inom funktion och design i anslutning till Varbergs Universitetsstad. Lagom promenad nordväst från Varbergs Universitetsstad belägen på Getteröns nuvarande flygplats ligger Getteröns Studentby. Bostadskvartär för forskare, lärare och studenter omfattande flera byggnader och olika boendeformer. Sommarhalvåret kan lediga rum och lägenheter hyras ut per dag eller veckovis till sommargäster och resande med färjan. Drömboende för Europas fågelskådare som har utsikt över naturreservatet genom köksfönstret.

    Vi tackar för uppmärksamheten och önskar er lycka till in i framtiden.
    Våra idéer och framtidsvisioner finns beskrivna med text och bild på sällskapets facebooksida.
    För Varbergs Visionära Sällskap, Sten Bock.

Kommentera gärna (modereras och visas därför inte genast)